onsdag 14 maj 2008

Stress


Kollade just på Justices video till låten Stress, som just nu är ganska hypad. Justice vägrar uttala sig om videon och medierna tolkar och spekulerar. Det är på sätt och vis lättsålda poäng att göra en video med förortsungdomar som slår turister med dyra kameror, slår sönder saker och slutligen slår ner fotografen som filmar det hela med kommentaren Det där tyckte du om att filma va, horunge?! men jag kan inte låta bli att bli lite fascinerad ändå.

För det första heter låten Stress och åtminstonde jag blir stressad av att kolla på videon. Musikens bakgrundsslinga med uppsnabbade skräckfilmsfioler är stressig, videon är stressigt gjord med ryckig handkamera och inte minst har jag alltid blivit stressad av meningslös förstörelse på film. Jag blev till exempel extremt stressad av Mus i sitt eget hus.

För att vara något kvasi kan man också se videon som ett uttryck för nåt som skulle stressa den välbärgade medelklassen väldigt mycket, nämligen om förortsungarna inte höll sig till att bränna bilar och döda varandra i den franska förorten utan faktiskt åkte in till stan och gav sig på oss. Som ungdomarna gör i videon. Och de ger sig inte bara på oss utan också indirekt Justice. När de snott en bil spelar Justices låt D.A.N.C.E i bilradion, varpå ungdomarna genast sparkar sönder den och får tyst på den glada barnsången.

För det andra tar videon den förmodade kritiken mot en förfärad innerstadsklass ännu ett steg när ungdomarna alltså i slutscenen vänder sina blickar och sin aggression mot fotografen, spottar på kameralinsen och så länge de är kvar i bild (innan fotografen faller ihop av deras slag) mot oss som tittar. Vi som förfärat tittar på när franska förortsungdomar demolerar förorter, diskuterar vad det kan bero på och glömmer det hela så snart medierna slutar rapportera. Vi som lika förfärat förfärar oss över Justices video.

Det är inte svårt att få känslan att regissören Romain-Gavras vill få oss att fatta att våldet angår oss, förortens problem angår oss. Även oss som sitter hemma vid datorn i ett annat land och kollar på YouTube-klipp. Om vi låter oss förfäras över en enkel video bara för att den skildrar våld mot folk i innerstan, vad säger det om oss och vårt förhållande till det verkliga våldet i Paris förorter?

1 kommentar:

Anonym sa...

Tänkvärda ord. Jag kan tillägga att jag inte ens klarar av att se hela videon - efter 2.28 min har jag blivit så provocerad av dessa små huliganers framfart att jag trycker på paus. Trots att jag fattar problematiken bakom.