söndag 23 januari 2011

Sårbarhet

En liten flint uppe på baksidan av huvudet är nåt av det mest sårbara jag vet. En sån som man inte ser själv, men som andra ser bakom en på bussen, i biosalongen och när man böjer sig ner för att plocka upp nåt. Flinten lyser, hårstråna runtomkring är ofta lite fjuniga och spretiga, skinnet ser blottlagt och mjukt ut - som en fontanell. Man stylar sitt hår och det ser jättesnyggt ut framifrån i spegeln. Man ser inte den kala fläcken, men det gör andra.

När jag ser en sån flint får jag alltid lust att klappa på personen och se till att alla är snälla mot honom. Varför kan inte män bara få ha sitt hår kvar? tänker jag och känner mig nästan lite arg. Men jag klappar så klart inte på nån. Det vore nedlåtande och oförskämt.

lördag 22 januari 2011

Jag vill hoppa in i fotot och fika med dem


Irving Penn: Women in Wartime. Dorian Leigh and Evelyn Tripp 1950.
Var och såg Fotografiska museets utställning Fashion! i dess sluttamp under mellandagarna. Jag tyckte om den, även om det inte var nåt som gjorde mig direkt exalterad. Jo vissa av Richard Avedons foton stod ut och fick mig att gå tillbaka och titta flera gånger. En bok med Avedonbilder var det enda jag kunnat tänka mig att köpa i museiaffären, men de hade ingen sån bok.

Av rent personliga skäl gillade jag också att en ganska stor del av utställningen bestod av bilder från 1990-talet. Det var en tid då jag var närapå besatt av supermodeller och modefotografi. Jag kunde alla namnen, kände igen deras ansikten och kroppar var än jag såg dem. Naomi, Claudia, Christy, Linda, Emma, Tyra, Helena, Kirsten, Tatiana, Cindy, Milla, Stella, Kate. Åh Kate. Jag kunde stirra på Kate Moss hur länge som helst. Hur kunde hon vara så sjukt jävla snygg?! Och Werner Schreyer, en österrikisk modell som var det vackraste jag sett. Jag hade tidningsurklipp från en Boss-kampanj där han var med och som jag brukade titta på. Han syns fortfarande i annonser ibland. Av fotograferna gillade jag Juergen Teller mest. Kunde sitta i timmar och titta i förlaget Taschens bok med hans bilder. Han fotade ofta modellerna i mer privata sammanhang och även kända personer som Patti Smith och Kurt Cobain. Men jag tror inte det fanns med några foton av Juergen Teller i utställningen på Fotografiska. Tror inte.

Den bild jag minns starkast från utställningen är Irving Penns Women in Wartime från 1950. De flesta andra bilderna utstrålar sin tid på ett sätt som gör dem intressanta att se på, men avlägsna. Women in Wartime flyger iväg över seklerna och landar på min hud. Jag ser 50-talet i kläderna och fotografiet, men kläderna och framför allt kvinnornas självsäkert avslappnade kroppshållning är också väldigt moderna. Bilden skulle kunna vara från ett fik på Södermalm 2011. Var det såna kvinnorna blev när männen dragit ut i krig? Slappnade av, tog en te med whisky, skippade det maniska leendet och den raka ryggen? Jag skulle gärna ta en fika med dem och fråga. Skulle också fråga om jag fick låna kläderna och den fina väskan.

måndag 3 januari 2011

Nytt namn: På andra sidan midnatt

Självklart går jag dit mina läsare pekar och byter namn på bloggen till På andra sidan midnatt. Sju av nitton som röstade, röstade på det namnet. På andra plats kom Brunettvett med fem röster och på tredje Jag är din flickvän nu med fyra röster.

Så här ser hela listan ut:

Vad ska bloggen byta namn till?
  • På andra sidan midnatt 7 (36%)
  • Brunettvett 5 (26%)
  • Det en gång sagda 0 (0%)
  • Säg till om jag stör 1 (5%)
  • I jaguarens mage 1 (5%)
  • En dag av törst 0 (0%)
  • Jag är din flickvän nu 4 (21%)
  • Hästen, björnen och örnen 2 (10%)
  • Blä, nåt helt annat! 1 (5%)
Och visst ja, glöm inte att länka om med nya namnet ifall du har en länk hit.