onsdag 31 december 2008

Gott nytt år!

I morse hälsade jag mamma god morgon med Champagnegaloppen, ett mycket bra sätt att börja nyårsafton på. En mycket bra låt att städa till också, tror jag. I kväll ska jag på fest med mestadels folk jag inte känner. Jag har med en liten flaska Moët & Chandon till tolvslaget. Hoppas det blir roligt!

Inför 2009 har jag ett nyårslöfte, något jag faktiskt aldrig brukar ha. Löftet är att jag ska betala av 1000 kronor i månaden till mitt Mastercard. Jag har redan ordnat med betalningen via internetbanken. Der svåra blir att inte nalla på Mastercardet under tiden. Det är den verkliga utmaningen.

Jag skulle vilja ha ett roligt nyårslöfte också, men jag kan bara komma på två saker: att få shoppa roliga saker eller resa. Men poängen med det första löftet är ju att jag inte ska spendera pengar... så kom gärna med bättre roliga förslag!

Min nyårsönskan är att jag ska få träffa kärleken under 2009. Den riktiga kärleken, livskamraten, min älskling. Jag tycker definitivt att jag väntat länge nog nu.

Må vinden blåsa dig i ryggen under 2009. Gott nytt år!

onsdag 24 december 2008

Knock out

På självaste natten mot julafton drömde jag att jag boxades med knytnävarna och älskade det. Det var en brud som var på mig och så fort jag vände ryggen till var hon där och var störig. Plötsligt gav jag efter och började boxa ner henne med knytnävarna. Jag trodde det skulle vara pissjobbigt, men all tid i gymmet hade tydligen gett resultat för jag var faktiskt riktigt bra och väldigt uthållig. När jag boxat ner henne på marken vände jag henne ryggen och bara gick därifrån.

Jag tänkte på Paulo Roberto och grabbarna. Även om jag vunnit matchen hade den andra tjejen fått in ett slag i nyllet på mig och min näsa kändes som om den blivit upptryckt till ett gristryne. "Paulo Roberto tycker säkert att smärtan är skön" tänkte jag och kände efter om inte jag också tyckte det. Men det var den inte. Jag funderade på om njutningen med slagsmålet var värd smärtan. Jag visste inte.

(På bilden ser du en annan boxarbrud, Laila Ali.)

tisdag 23 december 2008

Festfin

Julkjolen

Julkjolen är inköpt på en liten second hand-affär på Söder. Egentligen är det en vardagskjol, men jag ska premiäranvända den på julafton, kanske ihop med en svart tröja och svarta strumpbyxor.

Nyårsklänningen

Nyårsklänningen är från Judits second hand och de mörkduvblå nyårsstrumpbyxorna bredvid från Filippa K. Det är en rosa underkjol och lila tyll under klänningskjolen! Nu fattas bara ett par matchande (billiga) skor.


Detalj från nyårsstassen.

söndag 21 december 2008

Bildextra: Bästa stunderna 2008

Januari

Året började med ny frisyr: lockigt prinsesshår. En barndomsdröm.


Februari

Jag och Åsa rymde från den svenska vintern och åkte till Hurghada i Egypten och bodde på all-inclusivehotell med en massa buffliga ryssar. Men det var underbart med solen och värmen, och att uppleva när prutardrottningen Åsa dealade med egyptier!

Mars

Påsk med den kära släkten på mormors och morfars gård i Sandby. Till och med kusin Oscar från Oslo och hans flickvän Katrin kom. Det snöade som sjutton och vi fick skotta mycket, men det var vackert och så roligt att träffa alla.

April

När Simon fyllde 23 åkte hela familjen och klättrade på vägg. Sen åt vi god middag och firade i dagarna två. (Det är jag där uppe till vänster.)

Maj

Åsa och jag vandrade 1,7 mil till Vaxholm en solig dag i maj. Jobbigt men roligt!

Juni

Midsommar i min barndoms by Garsås i Dalarna. Enda och bästa stället att fira midsommar.

Juli

Jag åkte med fyra vänner till Sardinien i Italien. Det var en underbar vecka, förutom när jag var alldeles för hungrig en dag. Bland annat snorklade vi. Tror just det var min lyckligaste stund på hela året.

Laura från Holland hälsade på och det var sol hela veckan. Vi var i skärgården, på Skansen, på Josefinas och vi paddlade, badade, åt gott och pratade.

AugustiPridefestivalen - ett utmärkt sätt att bli barnsligt glad.

September

Renovering av min systers och hennes sambos nya hus på Ekerö. Både vänner och familj har hjälpt till till och från. Nu senast målade jag vardagsrummet.

Oktober

Kusin Elin gifte sig med sin Conny. Vi firade i Borgholms fästning på Öland.

November

Jag klappade vargar med pappa och Fia. En stund som tävlar med snorklingen om årets bästa.

December
Traditionsenligt pepparkaksbak andra advent.

Min snälla granne Einar som är julgransförsäljare gav mig årets julgran och gjorde mig glad på kuppen.

lördag 20 december 2008

Bildextra: Pepparkaksbak

Välkommen till tomtemors pepparkaksbak! Låt dig inte skrämmas av hennes hysteriska leende.

Bakbordet med proviant för hela kvällen.
Lilla hjärtegull var en av gästerna.
Pepparkakspolisen Lina kom och läxade upp oss för att vi bakade fel. Sen visade hon hur man bakar pepparkakor korrekt och fullt legalt. Tyvärr såg polisens pepparkakor neurosedynskadade ut och tomtemor fick lov att forma om dem på plåten efteråt. Vissa av dem blev då relativt förargelseväckande.

Hjärtegull med väninnan Emma. De andra väninnorna var Sara och Åsa, men jag tror inte de vill vara med på bild.

Pepparkaksälgar, en liten gris m.m.

På slutet blev tomtemor arg och skrämde bort alla gästerna och åt upp pepparkarkorna själv.

måndag 15 december 2008

Spotifierad

Fick en av dessa åtråvärda inbjudningar till det nya internetfenomenet Spotify i dag. Inbjudan kom från "my friend Ruben". Jag har väl ingen vän som heter Ruben, vad jag vet. Frågade Madde på jobbet om hon ibland kanske kallar sig Ruben, men det var inte hon. Hon har dessutom inte fått rätt att dela ut inbjudningar till Spotify ännu. Jag tackade ja till inbjudan och håller tummarna för att jag inte måste ligga med Ruben som tack.

Spotify är nya Facebook, fast en helt annnan tjänst. Gratis streamad musik, jättelätt att söka, nästan allt finns, det går snabbt. Bara lite reklam ibland, och du behöver koppla datorn till några bra högtalare.

Precis som när Facebook kom börjar alla, alla helt plötsligt prata om det och säga att du måste ha det. Dessutom har Spotify gjort sig speciella genom att du antingen måste betala eller få en inbjudan för att gå med. Smurtigt.

Men jag måste erkänna att Spotify nästan verkar för bra för att vara sant. Jag fick in alla Cocorosies låtar på en sekund och kommer snart vara spotifierad.

söndag 14 december 2008

Vote for fun

Från och med i dag kan du delta i väldigt vetenskapliga undersökningar här på bloggen. Just nu kan du rösta om vad som är din julklappsstil - överdåd eller kanske bara små kärleksgåvor? Gör din röst hörd! Framöver kommer andra undersökningar om allt från ekonomi till bajskorvar i sann Stinastil. Undersökningarna hittar du i högerlisten här på sidan.

Portvinstantens julfrossa

Portvinstanten är väldigt borgerlig av sig och tycker om att julpynta hemma. Innerstadsungkarlen har just nu inte så mycket att säga till om, men han har fått en vit blombukett till sovrummet i alla fall.




tisdag 9 december 2008

Grannen och granen

Den här lappen låg på dörrmattan i dag när jag kom hem. Åh så glad jag blev. Grannen, det är Einar som varit granförsäljare i 45 år och som ringde på i söndags och frågade om jag ville ha en gran. Jag som letat efter den lokala granförsäljaren i två veckor utan att hitta honom! Kväll efter kväll har jag tittat i parken där han brukar vara, utan nån lycka. En natt till och med drömde jag att jag kom till parken och det var fullt med granar överallt.

Einar högg till granen med en yxa här ute i trapphuset och hjälpte mig att bära in den i vardagsrummet. Nu står den där i så fin så fin. En helt perfekt gran faktiskt. Jag vet inte om den är ett tack för att Einar fick pepparkakor av mig förra julen, men jag fick propsa på att få betala i alla fall nånting. Och som tur var fick jag ge honom hembakta lussebullar och pepparkakor igen.

Fyra fina förkläden

Fyra fina förkläden som jag hittade på Emmaus till pepparkaksbaket med fem fina flickor. Det femte är ett fult men ganka roligt förkläde med en polislogga på. Det fick inte vara med på bild, men Lina paxade det redan innan baket. Själv bar jag ett röd- och vitrutigt tomtemorsförkläde. Bilder från baket kommer senare.

måndag 1 december 2008

Till en arg kommentator

I morse hade jag fått en kommentar som jag tyvärr råkade radera. Det är nesligt eftersom jag nu inte vet vilket inlägg den härrörde till. Kommentaren gick nåt sånt här: "Du verkar helt sjuk i huvudet. Hoppas du får hjälp, annars kommer du nog få vara ensam väldigt länge".

Jag kan tänka mig att det finns flera inlägg jag skrivit som någon skulle kunna tycka är lite småsjuka. Kanske det om när jag matade en humla i trapphuset? Eller kanske när jag råkade kludda en hungrig kussimurra? Eller inlägget om alla namn jag kallar mina katter?

Eller, kanske är det en homofob som inte gillar det jag skrev om flickfavoriten i Idol? Hur som helst verkar jag ha upprört den här personen mycket. Så till den grad att han (?) inte kan använda de goda argument han säkert har för sin sak, utan sänker sig till personangrepp. Han glömde till och med att skriva under med sitt namn. Synd.

Men jag kan trösta dig. Jag är inte ensam. Jag har visserligen ingen pojkvän, men det är en helt annan sak. Tack för att du önskar mig hjälp. Det kan man behöva i den här världen ibland. Jag önskar också dig hjälp. Om jag hade skrivit nåt så desperat elakt till nån jag inte ens känner (eh... hoppas jag) skulle jag må pissedåligt och skämmas. Hoppas du har andra som du kan skriva fina saker till.

söndag 23 november 2008

Mina drömmars stad

Jag drömmer nu fantastiska drömmar om nätterna. Sagor, långa kronologiska berättelser. Ibland är det mardrömmar men oftast är det spännande resor i fantasins land.

I natt började det med att jag och min syster paddlade kanot snabbt snabbt för att hinna med en båt vi missat, där alla vi kände var. Vi kom till ett annat land som såg ut som en modern variant av Tusen och en natt. Vi måste följa efter en svensk musiker, för han hade information vi behövde. Jag minns inte vad. Det var arabisk hårdrockskonsert på ett torg. Den svenske musikern blev intervjuad intill. Jag sprang genom gränderna, nedför en lång vindlande teleltrappa, genom portaler. Det var ganska tomt där jag var men i närheten fanns alltid folkmyller.

När jag kom fram till torget såg jag att det var en gammal man som intervjuade musikern, eller de samtalade snarare. De satt innanför ett lågt staket. Det var massor av katter där, och min katt Råttan. Musikern förvandlades till katt. Jag försökte ta Råttan och honom, men de ville inte. De hoppade tillbaka in. Jag insåg att jag måste följa efter.

Jag pratade med den gamla mannen. Han hade ett bönecenter dit tusentals vallfärdade, bland annat flera svenska kändisar. Jag följde en ström av katter ner till vattnet, där bönerna pågick. Bönerna bestod av att man fick ett kort med en karaktär som man skulle leva sig in i. Jag såg en tjej som skulle vara en myra i en timmerstuga i Härjedalen. Alla världens situationer och varelser skulle spela upp sig via bönerna. Det gällde att vara dedikerad till sin roll.

Tjejen ifrågasatte meningen med att leva sig in i en myra. Jag sökte upp den gamle mannen igen och han berättade att han pratade med musikern för att denne hade tankar om sånt som inte fungerade bra med bönerna. Jag tipsade honom om tjejen som skulle vara en myra.

Min följeslagare, om det var min syster fortfarande vet jag inte, hade fått tag på en hög med karaktärskort. Vi bestämde oss för att sno dem och ge oss av. Jag tog också en hög med kort. De ledde oss vidare. Vi åkte båt igen. Några svarta killar gav oss plastväskor att bära korten i för att skydda dem från vattnet.

Jag valde ett kort, en karaktär. Sen visste jag exakt vad jag skulle göra. Vi stannade vid ett torg och gick fram till några minigummor med hucklen. De var som små bollar bara, gummorna. De såg väldigt avvisande ut, men jag visste vad jag skulle göra. Jag hade två körsbärstomater och la den ena på en av gummornas huvud. Nej, sa hon. Jag testade med den andra tomaten och den passade perfekt. Gumman såg förvånad och hänförd ut och gestikulerade till de andra. Jag visste att de väntat på detta i evigheter. De visade oss en stor gravplats och berättade att en svensk tjej inte vågat gå där eftersom det låg minivarelser begravda överallt och man såg inte var eftersom det inte fanns några gravstenar.

Sen blir det otydligare. Jag minns att korten fortsatte att leda oss rätt och var en dörröppnare för att få människor och varelser att släppa in oss. Jag hjälpte en kvinna att stryka en trikåklänning, för jag visste att jag måste hjälpa till i hennes affär. Det var som ett prov.Vi fick sova där.

Det här är bara en lite del av drömmen. Innan jag och min syster paddlade kanot var jag på en stor båt med många skrymslen. Jag hälsade på en familj som var väldigt speciell. Någon försökte skada Råttan och jag gjorde vad som helst för att förhindra det. Min syster och jag gick över en ranglig bro högt högt upp och hon föll ner i vattnet men brydde sig inte och klarade sig.

Så har jag det, natt efter natt. Jag vaknar full av intryck, nästan lite utmattad. Fråga mig inte vad det betyder. Jag känner mig frustrerad över att inte få veta vad som hände sen.

Innerstadsungkarl hjärta portvinstant

I fredags kväll hittade jag min drömvardagsrumsmatta på nätet. Jag hade inte letat efter just en sån matta, bara i flera år hållit utkik efter en fin vardagsrumsmatta som inte kostar 10 000 spänn. När jag såg den här mattan visste jag att det var den jag ville ha. Jag blev så upphetsad att jag gick och la mig klockan tio bara för att få vakna snart och gå till mattaffären.

Det är en rosenkelimmatta från Moldavien. Den är så fin, som en vildvuxen sommaräng om natten. Den passar en dam som dricker portvin. Samtidigt tycker jag om moderna saker: kromlampor, glasbord, enkla färgställningar, vitt. Så mitt vardagsrum måste bli en blandning mellan innerstadsungkarl och portvinstant.

Det stora problemet är tapeten bakom soffan, som visar nåt slags kanadensiskt bergslandskap om hösten. Tapeten passar verkligen inte ihop med mattan. Det är inte min tapet, för jag bor i andra hand. Suck. Portvinstant hjärta innerstadsungkarlstilen får blomma ut totalt när jag får en egen lägenhet nån dag. Kanske till 40-årsdagen.

lördag 22 november 2008

Paris is burning

Min favoritsång just nu, Paris is burning med Ladyhawke. Jag lyssnar på den så som jag gjorde med musik hela tiden när jag var 20 men som jag mycket mer sällan gör nu för tiden, för att det är mycket mer sällan musik väcker starka känslor hos mig. Jag lyssnar på sången om och om igen och den tvingar mig att dansa och mima runt runt i lägenheten. Det är lycka.

Sen så identifierar jag mig så klart med tjejen i videon, som har en varg som hon går omkring med på Paris gator. Det skadar inte att hon verkar umgås med en massa katter också.

fredag 21 november 2008

Flickfavoriten

Jag råkade sätta på Idol på tv:n i kväll och upptäckte nåt som kanske alla andra redan upptäckt: den lilla flickfavoriten på bilden, Johan Palm 16 år från Mjölby. En söt pojke med rufsigt långt hår, läppstift och ögonskugga och som sjunger The Cure - han är brudmagnet. Underbara 2000-tal! Queer har aldrig varit mer Svensson.

Idol-forumet på TV 4;s webbplats bekänner tjejerna sin kärlek.

onsdag 19 november 2008

Majken

Den raraste lilla hund jag träffat är nog jack russeln Majken. Tyst som ett litet lamm kom hon och ställde sig vid mitt ben när vi hejade. När jag kliade henne i nacken stod hon också helt stilla och tyst och bara njöt. Titta på den lilla vovven, hon är helt enkelt bedårande!

tisdag 18 november 2008

Vargen kommer!

Det är jag - och en varg! Den har slickat mig i ansiktet och nafsat mig lätt med vargtänderna i ansiktet, och stått med sina smutsiga vargtassar på mina byxlår så de blev alldeles leriga. Jag var så lycklig. Sju vargar sprang runt mig och bråkades. De bet en tant i håret och en kissade nästan på min systers rygg. De springer annars genom smutskärret, snor folks jackor, vantar och halsdukar om de inte passar sig. Tyvärr ville de inte yla den dag jag träffade dem.

Vajen, jag saknar dig redan. Jag kommer tillbaka.

Läs mer: Vilda möten på Kolmården.

söndag 16 november 2008

Finland, vad tänkte du?

Med den här bilagan i en av de stora svenska dagstidningarna väljer Finland att marknadsföra sig för svenskarna. En halvnaken ung dam i pälsbikini och en huskie poserar i fejkad belysning på en pälsfäll på en snöig sjö eller nåt ute i den finska skogen.

Vad tänkte du Finland? Vem vänder du dig till? Du brukar ju vilja framstå som ett modernt land med känsla för form, design och ny teknik, men dras också med svårdödade associationer som spritfylla, knivslagsmål och självmord.

Den här bilden lockar möjligen till sig de som förutom att supa och slåss med kniv även vill knulla. Och päls... jag vet inte vad jag ska säga. Det är oetiskt, sunkigt, utdaterat och ser billigt och sorgligt ut, som en Slitzbild från 1990-talet.

Om man tar bort damen, hunden och pälsen och släcker strålkastaren, skulle du då få lust att åka till landet där bakom? Av allt som finns på bilden antar jag att just landskapet är det som är mest realistiskt att jag som turist stöter på i Finland. Det ser inte så kul ut. Det är faktiskt nästan självmordsframkallande.

Finland, du har ju Iittala, Marimekko, Nokia, Tomteland och en vacker huvudstad. Är du så desperat att du måste ta till mjukporr i päls för att locka oss utlänningar? Jag hade högre tankar om dig.

Om du som läser det här blir lockad av finsk mjukporr, läs mer på http://www.visitfinland.se/.

Magi vid Rådhuset

Det var november. Det spöregnade så att regndropparna studsade mot marken. Då bröt solen fram bakom Rådhusets tak. Regnbågen kom i släptåg. I några minuter bröts novemberstristessen och vardagen badade i sagoskimmer.