torsdag 20 mars 2008

Tillfälligt avbrott

Jag kommer inte att kunna skriva särskilt mycket på bloggen de närmaste veckorna eftersom jag tillfälligt inte har nåt bredband hemma. Ska försöka snika in mig på andras datorer här och där, men om jag inte dyker upp vet du varför.

Tills vi möts igen önskar jag glad påsk! En särskilt glad påsk önskar jag alla kycklingar och höns, som plirar så sött mot oss på alla påskabilder men som egentligen lever ett helvetes skitliv i små hemska burar i våra matfabriker. Hoppas de gör revolution en vacker dag. Även tupparna och påskharen önskas en glad påsk.

lördag 15 mars 2008

På Beyond Retro

Jenny och jag var på Beyond Retro i dag, mest för att leta kläder till den vintagebutik som Jenny ska öppna i Västervik, Jenny's Vintage. Det var lite för höga priser för att handla nåt till butiken, men vi köpte några saker till oss själva (och till Jennys familj) och njöt av butiken. Det är så fint att de har sorterat alla kläder efter färg tycker jag. Mig får det att tänka på godis. Det är smart, jag får i alla fall lust att ta på kläderna och handla.

Tyllkjolar i taket.

Färgkoordinerat.


Fin vårig tröja.


Omklädningsrummen.

Jag köpte en surfcollegetröja med neondetaljer. Tror det gula kommer bli fint ihop med mina nya gula pumps. Det rosa matchar nog min nya rosa mascara.

Tröja till Jennys pojkvän, tillika far till hennes barn.

Skohyllan i hörnet.

måndag 10 mars 2008

Jehovas bästa vän


Nu ska jag berätta om min jobbiga relation till Jehovas vittnen. Och den är alldeles mitt eget fel. Det började med en fascination för Jehovas tidningar, Vakna och Vakttornet, som jag får i brevlådan ibland. Jag kan inte låta bli att läsa dem för det står alltid nåt jag tycker är så dumt att det är roligt. Det är nästan alltid uttryckt på ett faderligt sätt, som goda råd till läsarna. Ett exempel:

"Omoraliskhetens bittra konsekvenser
I vår tid är det miljoner människor som har släppt alla moraliska tyglar. En följd av det är aidsepidemin. (...) Många som har aids har ådragit sig sjukdomen genom promiskuöst sex, orena injektionsnålar som används av drogmissbrukare eller blodtransfusioner som bär smitta. Andra följder av den dåliga moralen är herpes, gonorré, hepatit B och C och syfilis."
(Vakttornet 1 / 2001. Ja, jag har sparat den.)

Det moraliska perspektivet på aids är väl inte så förvånande i Vakttornet, men det här är första gången någon öppnat mina ögon för det djupt syndiga i att ta emot blodtransfusioner.

Anyway. Jag är alltså lite äckelfascinerad av Jehovas. En gång i höstas hade jag jobbat hemifrån under några dagar. Jag måste ha blivit lite lappsjuk eller nåt, för när det ringde på dörren och Jehovas vittnen stod där kände jag mig pratsjuk och intresserad av att diskutera trosfrågor med dem. Det slutade med att de tackade för sig och gick vidare. Jag stod kvar och tänkte att jag gärna bjudit dem på kaffe.

Sen ringde de på igen några månader senare. Jag var stressad och skulle iväg nånstans, men hävde av artighet och av minnet från senast ur mig att de gärna fick komma tillbaka en annan dag. Varför det? I mitt normala liv, när jag inte har lappsjuka, har jag varken nån större lust eller tid att prata med Jehovas vittnen. Jaja, jag tänkte att de säkert skulle glömma bort mig.

Säkert. Vid det här laget måste Jehovas ha sett mig som deras kanske bästa potentiella vän, med tanke på hur många snäsiga svar och stängda dörrar de måste stå ut med under sina dörrknackningar. I slutet av januari rinde det på dörren igen. Den här gången hade jag fullt sjå med att försöka få in katterna i sina burar och min taxi till kattvakten stod utanför och tickade pengar. Det var två kvinnor.

- Du sa när vi var här senast att vi gärna fick komma tillbaka, sa den ena.

Jag förklarade min olägliga situation, men de började ändå fråga om Egypten (som jag var på väg till) och om min vardagsrumslampa som skymtade genom dörren och som den ena kvinnan tydligen också har ett exemplar av (jag har tydligen Jehovassmak). Allt medan jag blev mer stressad och svetten började rinna nedför ryggen.

- Då kommer vi tillbaka en annan gång, sa de till sist.

- Eh, jaa, sa jag.

Sen dess vågar jag inte öppna dörren när det ringer på, om jag inte vet i förväg vem det är. Tyvärr har min dörr inget titthål. Om jag var lappsjuk den där gången får jag betala dubbelt upp för det nu. Jag får sitta här i min ensamhet medan mina bekanta ringer på, allt på grund av skräcken för Jehovas.

söndag 9 mars 2008

So don´t you get fresh with me

Jag 14 år.

I går kväll hamnade jag av en slump på en 8 marsfest med dansgolv. DJ:en spelade allt från 50-talsdängor till Le Sport. När Neneh Cherrys Buffalo stance började var det som om jag kastades tillbaka till slutet av 1980-talet och mitt rosa-vita-tapeteserade flickrum i Östersund, där jag brukade sitta på lördagarna och spela in Tracks på min dubbeldäckare, som jag fått för att jag sålde så många jultidningar.

Jag mindes känslan av att vara där, vara 14 år och lyssna på musik (Neneh Cherry, Kim Wilde, Pet Shop Boys, Belinda Carlisle, MADONNA) och drömma om att vara nån mycket coolare person, om att ha en pojkvän, om att... ja väldigt mycket om att ha en pojkvän helt enkelt. Vilket jag definitivt inte hade.

Jag fantiserade och fantiserade och levde mig in i att jag gjorde saker som jag aldrig skulle våga göra på riktigt och att mitt liv såg helt annorlunda ut. Att jag till exempel skulle bli upptäckt och bli fotomodell. Att jag skulle komma bort från Östersund. Fantasierna var nästan verkliga, så starka var de. Tills verkligheten pockade på. Jag lyssnade på I hate myself for loving you med Joan Jett And The Blackhearts, men vågade inte berätta det för nån för att jag tyckte att jag egentligen var för töntig för att gilla så tuff musik.

Trots tonårsångesten gjorde mig minnena från 1988 glad på dansgolvet. Ingen sång är längre lika laddad som den var då, för jag har mycket större frihet att förverkliga mina fantasier. Jag kan göra lite som jag vill, umgås med vem jag vill. Jag sände en tröstens tanke till den drömmande lilla Fjorstisstina i sitt rosa-vita tonårsrum.

lördag 8 mars 2008

Härska över andra - och var sexig

"Så gör du för att härska över andra". Någonting i stil med det stod i Stockholm Citys vänsterkryss i går. Det handlade om Elaine Bergqvists bok Härskarteknik. Jag tänkte att det var en konstig rubriksättning, men att det så klart ligger medielogik bakom. Få folk att plocka med sig tidningen. Min andra tanke var att rubriken kanske säger nåt om samhället vi lever i.

Boken handlar om olika tekniker som människor, medvetet eller omedvetet, använder för att skaffa makt över andra. Den är nåt av en vidareutveckling av socialpsykologen Berit Ås teorier från 1976. Hennes härskartekniker utgår från ett feministiskt perspektiv, att män använder dem för att utesluta kvinnor ur olika sammanhang. Genom att lära sig att se när man blir utsatt för härskartekniker kan man få grepp om situationen. Man kan slippa känna att det är en själv det är fel på och kanske till och med bemöta personen som utövar makt.

Elaine Bergqvist har inte det uttalade feministiska perspektivet. Hon tycker på 2000-talsvis att även kvinnor använder härskartekniker och utgår från individer snarare än grupper. Men kunskap om härskarteknikerna är fortfarande ett sätt för förtryckta att upptäcka förtrycket.

I Citys rubriksättning låter det som om boken lär dig att förtrycka andra, och att det skulle vara nåt bra. Ett sätt att ta sig fram. Det är lätt att vända så skyddar du dig från andras härskartekniker till så använder du härskartekniker mot andra. Det gjorde i och för sig Berit Ås också, för att testa hur männen skulle reagera.

"Ambitioner är sexigt" lockar Aftonbladet med för att få folk att läsa den här artikeln om Elaine Bergqvists bok. DN går mer rakt på hennes budskap med rubriken "Fula knep för att få makt".

Själva artiklarna är mer sakliga än rubrikerna, så som jag tänkte först handlar det säkert om medielogik. Men tanken på ett mer individualiserat samhälle där var och en ska slå sig fram på egen hand och annars får skylla sig själv släpper mig inte helt.

Aftonbladets pikanta vinkel om att det dessutom är sexigt dröjer sig också kvar. Den säger liksom kvinnor, ni behöver inte vara rädda för att ha makt, för det är sexigt. Den går rakt in på kvinnors rädsla för att ta plats och ha makt: rädslan att inte vara sexig och åtråvärd för män längre, att förlora det man uppfattar som sitt kvinnliga värde. Men den säger inte skit i det, utan att kvinnor fortfarande kan (och bör?) vara sexiga, också när de har makt.

Min sista tanke om ämnet är att man ska gå till källan. Både Berit Ås och Elaine Bergqvist har viktiga budskap att komma med. De vill hjälpa människor som utsätts för fula härskartricks att konfrontera makten genom att sätta ljus på den konkreta maktutövningen i en viss situation. Mediernas tolkning av hur de bör vända sig till allmänheten för att sälja budskapet är sorgligare. Vad säger det om köparna? Om dig och mig?

söndag 2 mars 2008

Fina, duktiga Vasaloppsmamma!

Jag är så stolt över min mamma. Hon har just precis, klockan 17.06.03, åkt över Vasaloppets mållinje på tiden 09.06.03 och plats 444 bland damerna. 61 år gammal har hon åkt nio mil genom skogen på en tid som är bättre än nåt som många unga killar skulle klara. Dessutom verkar det ha varit värsta pissåret att åka i år. Flera hundra gav upp och tog bussen tillbaka till Mora redan i Smågan, efter en mil. Nästan alla åkare som intervjuades i TV klagade över att det inte fanns några spår kvar att åka i. Men mamma klarade det!

Tyvärr har jag ingen bild av mamma på mållinjen. Det skulle ha suttit fint. Men jag sitter ju i Stockholm och latar mig vid datorn jag.

Time After Time

Jag har sett Lina Bjernelds fina slututställning från Konsthögskolan i dag. Time after Time heter den. Den visas på galleri Mejan på Långholmen till och med 5 mars, på onsdag alltså. Jag hoppade över att gå in och kolla på Andy Warhol på Moderna museet. Det var så mycket folk, så jag väntar till senare i vår.

En favorit.
En annan favorit (till vänster).

Jättevackra färger. De påminner mig om Cecilia Edefalks målning En annan rörelse. Det är lite samma kombination av rödorange och skarpt blå.

Del av målning.

Den här bilden ser ut lite som en antik urna med en stor svart råtta på.

Bajsar hon?


Det är min skugga till höger.