Grannen och granen

Den här lappen låg på dörrmattan i dag när jag kom hem. Åh så glad jag blev. Grannen, det är Einar som varit granförsäljare i 45 år och som ringde på i söndags och frågade om jag ville ha en gran. Jag som letat efter den lokala granförsäljaren i två veckor utan att hitta honom! Kväll efter kväll har jag tittat i parken där han brukar vara, utan nån lycka. En natt till och med drömde jag att jag kom till parken och det var fullt med granar överallt.

Einar högg till granen med en yxa här ute i trapphuset och hjälpte mig att bära in den i vardagsrummet. Nu står den där i så fin så fin. En helt perfekt gran faktiskt. Jag vet inte om den är ett tack för att Einar fick pepparkakor av mig förra julen, men jag fick propsa på att få betala i alla fall nånting. Och som tur var fick jag ge honom hembakta lussebullar och pepparkakor igen.