Hos
Lasse i parken springer det runt en alldele förtjusande
Rhodesian Ridgeback-hund. Hon är totalt obrydd. Obrydd om alla oss gäster och obrydd till och med om maten. Hon är också väldigt svår att smygfota. Likt en gäckande skugga glider hon runt bland borden, buskarna och folket. Trots att jag till slut satt redo med kameran i handen och spejade efter att hon skulle komma förbi vårt bord var detta den bästa bild jag fick. Hon dyker upp och slinker förbi snabbt som ögat, ständigt på väg med nosen i backen. Man måste ju bli kär.
Jag åt en halloumiburgare och tvättade inte händerna. Tänkte att detta måste väl få hunden att lägga märke till mig, eller åtminstone mina händer. Men ack, hon nosade bara flyktigt på min framsträckta hand och slank sen odistraherad och nonchalant vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar