Gymfascister

Får man säga åt andra hur de ska göra på gymmet? Jag har råkat ut för det två gånger nu.

Första gången var jag och en transa kvar i coresalen efter passet. Hon stretchade graciöst (och manieriskt). Jag gjorde benövningar med vikter. Plötsligt hörde jag en len mansröst som sa:

- Det är inte bra att göra så där, som du gör. Det är inte bra för knäna.

Jag vände mig förbluffad om och tittade på den vänt leende transan som fortfarande satt på golvet och stretchade. Jag fick en stark lust att påpeka att jag lärt mig övningen av en gyminstruktör som nog visste vad han talade om - och att säga nåt elakt tillbaka. Typ "Du kanske ska ansa din skäggstubb bättre innan du börjar klaga på andra". Bara tanken gjorde dock att jag kände mig som en taskig bitch. Men vad fasen, det var transan som började bitcha! Jag svarade ändå bara nåt i stil med:

- Nähä.

Nästa gång var för ett par dagar sen. Jag tränade biceps i godan ro, men kände det som att mannen på bänken bredvid glodde på mig. När jag gjort klart första bicepsvarvet insåg jag att jag känt rätt. En ganska vanlig mansröst sa:

- Du ska släppa ner armen längre, neråt. Då tar det bättre.

Jag vände mig mot honom där han satt och smålog mot mig.

- Eeh, okej. Hur då? sa jag av artighet fast jag blev lite irriterad och inte hade lust att få råd av honom.

Han började förklara lite. Jag fortsatte med mitt andra varv, stint stirrande på mig själv i spegeln, fullt medveten om att vara uttittad, inte bekväm.

- Du ser, det tar bättre nu, sa han när jag gjort klart mitt andra varv.

- Jag känner faktiskt ingen skillnad, sa jag.

- Nähä.

Om jag ska vara snäll tänker jag att bicepsmannen kanske stötte på mig, men då undrar jag ändå hur han tänkte. På mig hade "snygga biceps" eller nån annan småfånig positiv kommentar funkat mycket bättre än kritik.

Får man säga till andra hur de ska göra på gymmet? Kanske det. Men helst inte mig i så fall. Nästa gång kanske mitt bitchiga inre manifesterar sig i verkligheten.