I morse blev jag irriterad på Morgonpasset i P3. Nån som heter Gunilla har skrivit en bok om att hon är less på att vara den som har koll på allt hemma, till exempel köpa kläder till barnen, komma ihåg födelsedagar, veta var saker ligger och sånt. Hon har bråkat en massa med sin man och nu enligt egen utsago sagt upp sig från jobbet som hemmets gratiskoordinator. OCH hon är fortfarande gift med samme man och han har uppmuntrat henne att skriva boken trots att han först bortförklarade sig med tjafs som att "kvinnor har gener och hormoner som gör att de är bättre lämpade för hemarbete och plock"."I så fall måste jag vara en man för jag blir bara trött och sliten av det här" tänkte Gunilla. Men sen upptäckte att det var precis likadant för hennes vänner. Hon var väldigt rakt på sak i radiointervjun och bara "bullshit, klart män kan göra det lika bra. Det handlar bara om att kvinnor fostras till att serva och män till att servas".
Såklart hörde flera killar av sig om att de minsann meckar med bilen (uh, hur ofta behövs det?). Programledarna läste enbart upp sura killsvar - inte ett enda mejl från nån som tyckte att Gunilla sagt nåt vettigt. Dessutom var den kvinnliga programledaren tvungen att tillägga: "Många tjejer HAR faktiskt ett väldigt stort kontrollbehov och vill inte släppa ifrån sig jobb i hemmet, så ÄR det faktiskt" på ett sätt som kändes nervöst och dessutom ojournalistiskt, eftersom Gunilla inte fick några fler tillfällen att svara.
Töntar. Vad är det som är så farligt med att Gunilla uttrycker det här att man genast måste säga nåt för att killarna inte ska behöva känna sig påhoppade eller sårade? Det kan de väl få bli i så fall? Gunilla berättade bara om sin och en massa andra kvinnors upplevelse av att nåt inte står rätt till. Det är en sann upplevelse. Varför måste den tryckas till av rädsla för att den stör nån annan?
Senast i går läste jag att kvinnor som tar huvudansvaret hemma mår sämre psykiskt och är sjukare oftare än andra. Det är väl ingen rymdfysik att det är så precis. Och om kvinnor nu mår så dåligt visar väl det att vi inte är gjorda för hemansvaret mer än män utan att det precis som Gunilla säger handlar om andra saker. Heja Gunilla! Och bort med ängsliga tillrättalägganden från riksradion! Det var faktiskt inget konstigt du sa.
Foto: Michael Jastremski.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar