torsdag 30 april 2009

Välkommen hem igen Gubbekoppen

Ett av symptomen på att jag är utmattad är att jag är ovanligt fumlig. Under våren har jag råkat ha sönder flera saker jag tycker om, men mest ledsen blev jag när jag kraschade mormors lilla gubbekopp som jag och min syster fått ärva varsitt exemplar av. Jag såg koppen singla ner i marken och krossas i så många skärvor att den var omöjlig att laga. Sen grät jag.

I går gick jag in på Myrorna för att hitta en billig citruspress. Jag hittade ingen sån, men på hyllan bland de vanliga, tråkiga kopparna såg jag plötsligt gubbekoppen stå och le mot mig. Det var som om den lyste. Dessutom kostade den bara 15 kronor.

"Hur kan det komma sig att ingen annan redan köpt dig? Du som är så fin!" tänkte jag.

Det kändes som att koppen kanske bara fanns där för mig, att ingen annan kunde se den. Det är inte mormors gubbekopp, men gubbekoppen har kommit till sitt rätta hem igen.

1 kommentar:

Guely of Sweden sa...

Good! See? never say never! And i got the same feeling with some books or DVDs, sometimes it seems that they are just waiting for me cos no one else buy them. And since you can see that you can get tired sometimes, it means that you are on your way up! Take good care of this one and take good care of yourself as well, Stina :)