Haren och sköldpaddan

Om hur jag tog mig från Polishuset på Kungsholmen till Galleri Crystal Palace vid St. Eriksplan.

Har försökt gå på galleri efter jobbet men inte kommit ända fram. Promenerade längs Fleminggatan och St. Eriksgatan, över bron. Sen var jag helt slut. Fick lov att hoppa på bussen och åka hem. Inget galleribesök den dagen.

Note to self: Dessa är några saker som tröttar ut mig:

• Billjud.


• Avgaslukt.


• Många människor på samma plats.


• Sorl.


• Cigarettrök.


• Småprat, särskilt med främmande.


• Text.


• Hög musik när jag ska prata.


• Stå upprätt.


• Bära på saker.

Ganska många av dessa saker förekommer på vägen mellan Polishuset och Galleri Crystal Palace vid 16.30-tiden en onsdag, särskilt bilar, avgaser och många människor på trottoaren.

Lösning: Jag går i snigelfart nerför hela Polhemsgatan till vattnet. Tom gata, träd och löv, vatten, bara en och annan joggare. Jag går längs vattnet, under St. Eriksbron, sen uppför en lång stentrappa. Sten, löv, bara några boende på väg till Fridhemsplan i trappan. Sen upploppet: över bron. Här kommer det svåra, det finns ingen annan väg.

Går längs broräcket, ser ut över vattnet och Karlbergs slott. Träd, himmel, vatten. Tittar inte på människorna och bilarna.

Längs St. Eriksgatan stryker jag långsamt längs väggarna, ser in i skyltfönstren, andas djupt, och fokuserar på min egen kropp. Inte på människorna, bilarna och avgaserna. Det går låååångsamt.

Vid övergångsstället över Karlbergsvägen är jag sist över. Bilarna brummar och gasar. Men sen är jag framme, framme och inte helt slut. Lycka!

Haren kanske sprang snabbare men blev trött halvvägs och måste vila. Sköldpaddan tog en omväg och gick långsamt. Men hon kom i alla fall fram.

A New Kind of Order

Målet för promenaden: Galleri Crystal Palace och Lina Bjernelds utställning A New Kind of Order. Trött och utmattad när jag kom dit. Så pigg när jag gick därifrån att jag klarade av Gabi Trinkaus utställning ett par kvarter bort samma kväll. Jag gillar särskilt målningen med några hus som speglas i olika färger i vattnet nedanför dem. Den påminner mig om Karin Mamma Anderssons bildspråk.

Jag gillar också målningen med karusellen. Karusellen fanns med redan i Lina Bjernelds slututställning på Konsthögskolan, men då var den suddigare och svävade liksom ensam i universum. Nu får vi se hela karusellen med spöklika hästar som skenar fram under glittrande ljusslingor i raka rader. För mig svävar karusellen fortfarande i universum.

Färgerna och penseldragen är förrsten mycket finare och intressantare att titta på i verkligheten än vad jag kunnat återge här.

Utställningen A New Kind of Order visas på Galleri Crystal Palace till och med 15 november 2009.

Genialiteten finns i detaljerna

Sprang på en riktigt bra utställning på Galleri Andersson/Sandström i onsdags. Jag gick dit i hopp om att Louise Bourgeois-utställningen skulle finnas kvar, men i stället upptäckte jag en ny favorit, den österrikiska konstnären Gabi Trinkaus.

Hon har ställt ut stora collage, en blandning av urklipp från skönhetsmagasin som blandats och kompletterats med blyertsdrag. På håll ser gestalterna ut som typiska fotomodeller, fast postmmodernistiskt dekonstruerade. Ju närmare du går bilderna desto tydligare framträder detaljerna: en bröstvårta i form av en mun, könshår av text, ett öga från en person och det andra från nån annan. En översiktsbild av en stad om natten med trafikleder och lysande gatustråk. På nära håll består även staden av omsorgsfullt utklippta och hopfogade modebilder.

Det brukar sägas att vackra människor har symmetriska drag. De här människorna bär klassiska drag av fotomodeller, men är vid närmare betraktelse helt assymmetriska. Jag tittar och tittar och undrar varför jag ändå uppfattar dem som vackra. Samtidigt är de läskiga, tomma utan ett eget inre, ett hopplock av allsköns vackra drag.

Jag kan inte få nog av bilderna. Går framåt och backar tillbaka, upptäcker nya detaljer varje gång jag närmar mig igen. Jag älskar sånt. Tänker på andra detaljkonstnärer, ofta barnboksillustratörer, som Sven Nordqvist (Pettson och Findus), Ilon Wikland och Hans Arnold. Tror det går att hitta en ny oupptäckt detalj varje dag om man har turen att ha råd med nån av tavlorna. Jag önskar verkligen att jag hade det.

Utställningen visas tilll och med 8 november 2009. Läs mer på Galleri Andersson/Sandströms webbplats.

Mel och Michelle

I natt drömde jag att jag såg Mel Gibson och Michelle Pfeiffer som skulle ha sex på en bil. Han var naken och hon for runt och klädde ut sig lite och skulle vara sexig liksom. Jag låg under bilen och kunde tydligt se att Mel hade en väldigt liten... snorre. Jag tänkte också att Michelle inte hade så där gudomligt snygg kropp när man såg henne så här i verkligheten. Jag har minst lika snygg själv, tänkte jag. Där under bilen.

Meringue Vortex

Cashmere för mindre cash

Bläddrade i mammas M-magasin (typ Amelia för damer över 50) och hittade ett tips om webbshoppen Honey Grey som säljer cashmereprodukter och kan hålla priserna nere just för att de säljer via webben. De har basplagg som halsdukar, koftor och tröjor, mest i basfärger som svart, grå, brun och ljusrosa. Fast halsdukarna finns i många vackra färger!

Jag kan sitta och surfa runt på brittiska favoriten Johnston´s Cashmere i timmar, och utbudet hos dem är onekligen större än hos Honey Grey, men en vanlig v-ringad damkofta kostar drygt 1500 kronor hos dem och 895 hos Honey Grey. För min del är det dessutom oftast basplagg jag är ute efter om jag köper så här dyra material.

När jag var in på Honey Grey för ett par dagar sen var det ganska urplockat, kanske på grund av uppmärksamheten i M-magasin. Förhoppningsvis får butiken ett uppsving och har ett mer jämt utbud inom en snar framtid.

Göran min musa

Jag vill Tacka Göran Hägglund för både ett nytt uttryck och ett gammalt som han plockat upp ur rännstenen och gett nytt liv i höst.

Först så klart Verklighetens folk. Detta underbart otydliga och fantasieggende uttryck. Jag försöker slita mig ifrån det men kan inte. Det var längesen nånting inspirerade mig och gav upphov till så många associationer och roliga fantasier så mycket. Vilka är Verklighetens folk? Vad gör de när de inte sitter vid köksbordet? Hur ser de ut? Och framför allt, vilka är de inte? Är jag verklig, Göran?

Det andra uttrycket är att sätta sig på sina höga hästar (och därmed se ner på andra). Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som gör att jag njuter så av att använda det uttrycket i alla möjliga sammanhang och i olika varianter. Det vill säga sedan Göran Hägglund borstade av det i sin debattartikel i Dagens Nyheter (17/9-09). Jag ser en vacker, mörk, ståtligt trippande häst framför mig när jag tänker på uttrycket. Och jag ser mig själv i en lång, stilig, svart 1800-talsklänning och hög svart hatt. Det är ett snyggt och samtidigt ålderdomligt uttryck. Därför är det både lockande och komiskt. Tror jag.

Hur som helst vill jag tacka Göran Hägglund. Jag ser honom som en stor källa till inspiration och nya tankar. Göran, du är min musa i höst.

Foto: Kristdemokraterna.

Vackert Vigeland

Gustav Vigeland anklagas visserligen för samarbete med nazister, men han gjorde vackra skulpturer. Jag kommer inte att glömma Vigelandsanlegget i Frognerparken i Oslo i första taget. Var förkyld och orkade inte med nån sightseeing, men valde ut en sak att se och det blev Vigelands skulpturer. Ett bra val. Det finns också många vackra rosor i parken.

Skriv på listan för förbud av pälsdjursuppfödning i Sverige!

Djurrättsorganisationen Djurens Rättt har startat en kampanj för att förbjuda uppfödning av pälsdjur i Sverige. Jag har skrivit på listan. Gör det du också genom att klicka på den här texten!

Djurens Rätt är Sveriges största djurrättsorganisation för ett samhälle som inte förtrycker djur. De har funnits sedan 1882.

Shared via AddThis

Snygga lökar

Nu är vårlökarna i jorden. En förberedelse inför att våren faktiskt kommer tillbaka, förhoppningsvis med en prunkande rabatt. Men vi får se. Har aldrig planterat lökar förut. Kanske trivs de inte här. Det blir spännande att se om nåt kommer upp och i så fall vad!

Jag lade ner några tulpanlökar i rosa och vitt också, trots att jag sett råddjur här utanför. De brukar snaska upp tulpaner. Vi får se. Jag är i alla fall förberedd inför nästa vår.

England augusti 1993

Dikt av Stina

Kan någon ta min hand?
Jag vet, jag vacklar kanske inte skrikande
på klippans rand
jag drunknar kanske inte
men kan inte någon ta min hand ändå?
Kan inte någon fatta handen?
Jag vet, den hänger just som vanligt på min arm
den håller banden
tappar inte taget ens ibland
men väntar
handen längtar
beröring mjuk som sand
sträck ut och jämka samman land.
Det tär att alltid be.
Det tär att alltid kunna se.

Fast livet bjuder tusen tömmar
och än mer drömmar
så rymmer handen hjärtats värme
och när den fattas
sprids en kärlek
som aldrig mattas.

I love you James

Känner att jag måste skriva en hyllning till James Spader. Jag fattar inte vad det är med honom, men alltid när jag ser honom i hans äldre filmer, innan han blev en pluffsig farbror, så blir jag helt varm och darrig inombords och bara känner att jag vill ha honom, jag tycker om honom så mycket, jag klarar knappt av att se på honom.

Jag tittar på honom och undrar vad det är. Han är inte värsta hunken. Han är snygg på vissa stillbilder, men det är framför allt i filmerna, när han talar och rör sig, som jag blir helt tossig. Han är en bra skådespelare, men framför allt har han nåt slags lugn, snäll, öppen, lite bortkommen och ändå självsäker utstrålning som jag inte kan värja mig mot.

Som igår, när jag såg början av Bad Influence på tv. Rob Lowe må vara där, egentligen mycket snyggare, manligare och hetare, men det är James jag vill ha. Men sitt fluffiga fina hår, glasögon och kostym. Han är generös och oaggressiv, även när tjejen i baren kallar honom tönt. Han är öppensinnad och artig.

James, kan du inte bli tjugo år yngre, lämna Leslie och komma hem till mig? I love you.

Hellre sex än sy

I dag intervjuade de gamla människor om vishet i radions P1. En tant älskade att handarbeta och sy. Hon kunde gärna tänka sig att brodera en bonad där det stod "Hellre sy än sex".

Där kände jag äntligen att min gräns mot att bli en tant fanns. Än så länge vill jag verkligen inte hellre sy än ha sex. Och jag hoppas att jag fortfarande känner så när jag är 80.

Gyminstruktören från helvetet

Hur skulle du känna om den här instruktören tittade fram bakom bänkpressen en sen kväll i gymmet?

Nog för att man kan tröttna på hurtiga, käcka gyminstruktörer, men har hon inte lite väl slående likheter med Jack Nicholson i The Shining?

Bilden finns i gårdagens TV-bilaga (DN). Jag trodde det handlade om nån skräckfilm, men det är alltså reklam för ett gym. Inte ett gym jag kommer att besöka. Särskilt inte kvällstid.

Marilyn!

Älskade Marilyn Monroe vann slaget om vem mina bloggläsare helst skulle vilja ligga med. Hon är den enda som fick tre röster, av totalt sexton. Ränderna går aldrig ur. För er som gillar Marilyn kan jag varmt rekommendera Joyce Carol Oates fantastiska roman och Marilynodyssé Blonde från 2002.

Populärast bland männen är Brad Pitt, Jude Law och Marlon Brando som ung. De fick två röster var. Lika många röster fick Elizabeth Hurley. Det är lätt konstaterat att skådisar står högst på listan över sexighet. Fotomodeller som Kate Moss och Mini Andén, sportkändisar som Anna Kournikova och David Beckham, politiker som John Kennedy fick inte en enda röst. Några undantag är Zlatan Ibrahimovic och - favoriten i repris - Anna-Maria Corazza Bildt som fick en röst var.

Jag kan avslöja att jag själv röstade på Marlon Brando som ung - i mitt fall går tankarna specifikt till Marlon som Stanley Kowalski i Elia Kazans film Linje Lusta. Shiiiit, jag kan nästan inte se den filmen utan att vilja slicka på honom på tv-skärmen.

Vem skulle du ligga med om du var tvungen att välja en?
Undersökningen låg ute under juli och augusti månad 2009. Totalt röstade 16 personer. Talen efter svarsalternativen representerar det antal personer som valde respektive alternativ och hur många procent detta motsvarar (inom parentes).

• Brad Pitt: 2 (12%)
• Angelina Jolie: 1 (6%)
• Johnny Depp: 0 (0%)
• Kate Moss: 0 (0%)
• Hugh Grant: 0 (0%)
• Elizabeth Hurley: 2 (12%)
• James Purefoy: 0 (0%)
• Gwyneth Paltrow: 0 (0%)
• Ben Affleck: 0 (0%)
• Julia Roberts: 1 (6%)
• Zlatan Ibrahimovic: 1 (6%)
• Jessica Alba: 0 (0%)
• Jude Law: 2 (12%)
• Mini Andén: 0 (0%)
• James Dean: 1 (6%)
• Marilyn Monroe: 3 (18%)
• Marlon Brando (som ung): 2 (12%)
• Anita Ekberg (som ung): 0 (0%)
• David Beckham: 0 (0%)
• Anna Kournikova: 0 (0%)
• John Kennedy: 0 (0%)
• Anna Maria Corazza Bildt: 1 (6%)