I love you James

Känner att jag måste skriva en hyllning till James Spader. Jag fattar inte vad det är med honom, men alltid när jag ser honom i hans äldre filmer, innan han blev en pluffsig farbror, så blir jag helt varm och darrig inombords och bara känner att jag vill ha honom, jag tycker om honom så mycket, jag klarar knappt av att se på honom.

Jag tittar på honom och undrar vad det är. Han är inte värsta hunken. Han är snygg på vissa stillbilder, men det är framför allt i filmerna, när han talar och rör sig, som jag blir helt tossig. Han är en bra skådespelare, men framför allt har han nåt slags lugn, snäll, öppen, lite bortkommen och ändå självsäker utstrålning som jag inte kan värja mig mot.

Som igår, när jag såg början av Bad Influence på tv. Rob Lowe må vara där, egentligen mycket snyggare, manligare och hetare, men det är James jag vill ha. Men sitt fluffiga fina hår, glasögon och kostym. Han är generös och oaggressiv, även när tjejen i baren kallar honom tönt. Han är öppensinnad och artig.

James, kan du inte bli tjugo år yngre, lämna Leslie och komma hem till mig? I love you.