onsdag 9 april 2008

Behå i onödan kan ge hängbröst

Den rubriken såg jag till min förvåning i en notis i Dagens Nyheter i morse. En sån notis bara måste man ju läsa. Nyheten utgår från en artikel i Sydsvenskan, där professor Göran Samsioe på Universitetssjukhuset i Lund hänvisar till den mycket viktiga upptäckten att unga tjejer riskerar (sic!) att få hängbröst om de använder en alltför hårt åtsittande behå.

"Flickor som inte har stora bröst bör undvika behå ända upp till 20-årsåldern", varnar professorn.

Det är amerikansk och fransk forskning som ligger bakom Göran Samsioes varning.

"I en studie tränade 33 fransyskor i åldern 18-25 bland annat simning och gymnastik under sex veckor. Därefter mättes hur högt deras bröstvårtor satt. Bland dem som inte använt behå hade träningen hos 88 procent lett till att bröstvårtan efteråt satt högre upp. Någon sådan effekt såg man inte hos dem som tränat med åtsmitande behå", står det i notisen.

Men sambandet gäller alltså bara flickor med små bröst (vad som nu räknas till det).

"Den som har stora, tunga bröst behöver självklart stöd", avslutar Göran Samsioe.

Omtänksamt. Det går ju att låta den här notisen tala för sig själv, men jag kan inte hålla mig. Jag undrar flera saker.
  • Varför bedriver någon sån forskning? Jag vet att forskningen ska vara fri, men hur kan någon vara intresserad av om flickor med små bröst får hängbröst av att bära åtsmitande behå? Om de inte är... tja gubbsjuka eller nåt?

  • Vem ger pengar till forskning om flickors hängbröst? Om de inte är... tja gubbsjuka?

  • Varför är en svensk forskare på Lunds universitessjukhus intresserad av forskningsresultaten så till de grad att han går ut och varnar i Sydsvenskan? Om han inte är gubbsjuk alltså? Men har han ingen heder?

  • Varför skriver Sydsvenskan om detta? Är reporten också gubbsjuk? Eller tantsjuk kanske om det var en kvinnlig reporter.

  • Varför skriver Dagens Nyheter en notis om ämnet utifrån Sydsvenskan uppgifter? Gubbsjuka kanske?

  • Är detta ett viktigt forskningsresultat för unga flickor? Blir de friskare? Gladare? Lyckas de bättre i livet med hjälp av detta? Skulle inte tro det.

Artikeln får det att låta som om hängbröst är en sjukdom som den här forskningen kan hjälpa unga flickor att slippa drabbas av. Åtminstone för en tid. Ja herregud. Jag som oroat mig så för att jag själv inte använde behå förrän jag var 20 eftersom jag tänkt att det kommer ge mig hängbröst. Men det är ju underbart, det kan ha varit tvärtom!

Jag skulle vilja sitta med på Dagens Nyheters morgonmöte i morgon bitti. De bara måste ju diskutera publiceringen av hängbröstnotisen. Jag undrar så hur de kommer resonera.

3 kommentarer:

Martina sa...

Lite kul är det att min granne som gick på BVC i just Frankrike fick höra att "ska du inte sluta amma snart, DU VET VÄL ATT DET SKADAR BRÖSTEN ATT AMMA???" när hon ammat i 6 månader. Så i Frankrike intresserar man sig SÄKERT för denna forskning!

Stina sa...

I knew it! Det vet ju alla att de är gubbsjuka i Frankrike. Det är bara att kolla på fransk film så ser man det.

Martin sa...

Jag har sökt efter studien, men utan att hitta den. WHO rekommenderar ju amning upp till åtminstone sex månader, även om rekommendationen kanske är mindre viktig i länder som Sverige och Frankrike där alternativen till amning är bättre än i många andra länder, fr a pga tillgången till rent vatten. Vad gäller studien hittar jag den som sagt inte, och då är det ju svårt att svara på hur forskarna själva motiverar behovet av studien och varifrån de fått pengarna, vilket kunde vara intressant att läsa. Det är ju alltid svårt att gå på tidningsartiklar, eftersom de när de hänvisar till forskning ofta hänvisar till "en studie" utan att tala om vem som skrivit den, var den är publicerad, när den är publicerad eller vad den heter. Ibland går det med lite detektivarbete, men inte här, inte för mig iaf. Angående professorn i Sverige är det med största sannolikhet inte så att han valt att gå ut till DN, utan att TT eller liknande (många tidningar skrev om detta, däribland DN och Sydsvenskan men också t ex Uppsala Nya Tidning, vilket framkommer vid en googling) sett studien någonstans, bestämt sig för att skriva om den och själva kontaktat honom för att be honom läsa studien och ge en kommentar.