Min sovrumsdörr går inte att stänga ordentligt. För att slippa vilddjur med otäcka ögon och läten som isar i märgen brukar jag barrikadera dörren med en låda full av tunga saker, två pärmar fulla av papper och ett ekollon i järn (en så kallad dörrstopp, men den stoppar minsann inte några vilddjur med enkom sin egen vikt).
Tyvärr hjälper inte ens denna barrikad genom hela natten. Framåt morgontimmarna upptäcker jag att dörren är på glänt. Skymtar jag ett par glänsande rovdjursögon där utanför i mörkret?
Plötsligt dyker ett hårigt huvud med lysande ögon upp bakom lådan. Det är ett vilt djur som uffar och gruffar och inte tänker ge sig förrän det tagit sig förbi min barrikad. Kanske är det en gremlin. Det ser lite ut så.
Djuret klämmer sig upp på lådan. Klorna rafsar mot pärmarna när tassarna krafsar och drar.
Så fort vilddjuret kommit in helt och hållet vänder det sig om och kallar på sin flock.
Ännu ett rovdjur med lysande ögon tränger sig envist in genom dörrspringan, trots att det är lite för tjockt. Djuret stämmer upp ett tjut, river med klorna och häver sig över barrikaden. 
Snart är även det andra vilddjuret inne. Det kurar ihop sig och vänder sin otäcka blick mot mig. Jag är ensam, instängd med två rasande rovdjur. Det ena låter sin hesa, gnällande stämma ljuda och jag förstår att jag inte har nåt annat val än att gå upp och ge dem mat eller dö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar