Januari på gymmet, en kycklingfarm, tycker Häxan Surtantstina. Hundratals vita nakna ben och armar trängs på en yta där de egentligen inte får plats. Hundratals som tränger sig in på passen, tjattrar och krockar med Häxan Surtantstinas armar under passen. Hundratals som trängslas i gymmaskinerna och svettas. Häxan Surtantstina måste vänta.Hon står i ett hörn och väntar på att bli insläppt till Core-passet med alla de andra. Hon blänger omkring sig och mumlar:
- Jasså ni fala nyårslöften, undrar vilka av er som gett upp om en månad? Är det du, eller du, eller du? Hälften av er är det i alla fall. Var höll ni hus i julas när jag och två andra var på Core? Skönt att ni snart fallit till föga för lättjan igen, men varför måste ni alls försöka? Ni kommer ju ändå ge upp.
Det är så varje år. Det vet Häxan Surtantstina. Det är bara att hålla ut. I februari brukar det vara tillbaka i gamla sköna hjulspår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar